En dag på jobbet – med klimatsmart utvecklingsarbete och titthål in i ventilationssystem
En fläkt i driftrummet på Kommunalhuset har stannat. Dan Gärdfeldt sätter sig direkt i bilen för att åka ut och se vad som är fel.
Väl på plats tar Dan trapporna upp till driftrummet högst upp i bygganden. Han går snabbt genom labyrinten av ventilationstrummor, undercentraler, filterlager och luftbehandlingsmaskiner.
Det brummar och viner i rum efter rum fulla med stora rör, ståltrummor och utrustning av olika slag. Utrymmet påminner om maskinrummet på ett fartyg, fast väggarna är av vitmålad betong istället för stål.
Plötsligt knäböjer Dan framför en stor plåtlåda. Han tänder sin ficklampa och sätter den mot en genomskinlig plastfilm som täcker ett litet hål i plåten. Så sätter han ögat mot ett likadant hål lite högre upp och kikar in.
– Jag ska bara se så att allting snurrar på som det ska. Jag har gjort små titthål i frontluckorna där fläktarna sitter för att kunna kontrollera att de snurrar utan att behöva öppna, säger Dan Gärdfeldt.
Till skillnad från många av Huddinge Samhällsfastigheters driftsystem är ventilationen på just den här fastigheten bara delvis uppkopplad.
– Om den hade varit det hade jag kunnat kontrollera om fläkten snurrade eller inte direkt i mobilen eller datorn. Nu måste jag åka ut och titta på fläkten själv istället när den larmar.
Vid fönstret mitt i kontoret på övervåningen på Förrådsvägen 2 i Huddinge sitter Per-Åke Nilsson. Han är en av två driftchefer och just nu går han igenom fakturor.
– Jag ska kalla hit en entreprenör som har fakturerat onormalt många timmar. Det kan vara så att de inte följer avtalet riktigt, så vi behöver ses och gå igenom det hela ordentligt.
Förutom uppföljning arbetar Per-Åke mycket med OVK-åtgärder i Huddinge Samhällsfastigheter olika lokaler.
OVK, obligatorisk ventilationskontroll, är en form av besiktning som genomförs regelbundet. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. Kontrollen genomförs av en certifierad kontrollant, som också föreslår åtgärder där det behövs för att kunna godkänna anläggningen.
– Utifrån det faller det på mig att se till att det finns avtalsentreprenörer och tillgängliga drifttekniker för de åtgärder som besiktningarna uppvisar, säger Per-Åke Nilsson.
Det tillkommer nya regelverk så vi lägger också en del tid på kompetensutveckling. Vi har några tekniker som är extra duktiga på luftinjustering, så de ska sätta sig in i det nya.
Vid skrivbordet precis bredvid sitter driftchefskollegan Lars Nordin. Han fyller i:
– Inom drift kan även relativt små förändringar leda till ganska stora besparingar. Ibland behövs investeringar för att nå hela vägen, men man kan göra mycket med det man har. På senare tid har vi bytt många styr- och reglersystem.
Precis som många fastighetsägare har Huddinge Samhällsfastigheter haft utrustning i fastigheterna som inte har varit uppkopplad. Sedan flera år tillbaka pågår ett arbete med att koppla upp befintliga system mot internet.
Genom att koppla upp system kan vi få in larm direkt i datorn och lösa problemen från kontoret. Det spar både vår tid och leder också till bättre service åt kunder med snabbare felavhjälpning.
Fastighetsdriftavdelningen stöttar också förvaltningsavdelningen i de kundärenden som kommer in och fastighetsvärdarna arbetar nära driftteknikerna.
– Förutom ren felavhjälpning och anpassningar till kunderna och verksamheternas behov hjälper vi även till mycket med dokument och ritningar, eller uppgifter om hur stor personbelastning olika delar av en fastighet är dimensionerad för ur ett värme- och luftkvalitetsperspektiv, säger Per-Åke Nilsson.
Drifttekniker Micke Nord sitter i sin stol på driftavdelningens kontor på övervåningen på Förrådsvägen i Huddinge. Längs väggarna trängs hundratals pärmar men Mickes ögon är fastnaglade på skärmen framför honom och programmet Orbic. Han undersöker hur mycket energi som företaget har sparat på olika åtgärder inom driftområdet.
– Vissa saker får stor effekt. Vi bytte till exempel undercentral i Centrumhuset i Segeltorp förra året. Hittills har energianvändningen gått ner med 33 procent sedan bytet.
Lars Nordin avbryter från sin plats några meter bort.
– Vi har fått in en felanmälan att luften står stilla i köket på Kästa förskola och skola.
Micke klickar snabbt upp enheten i Orbiq.
– Då ska vi se … fläktarna snurrar. Det måste vara något annat som är fel, säger Micke och ringer upp personen som felanmält för att börja nysta i vad som egentligen är fel.
"Jätteviktigt att ta emot praktikanter"
En liten bit bort i korridoren sitter Conny Håkansson, chef för fastighetsdrift på Huddinge Samhällsfastigheter. Han håller precis på att gå igenom praktikantansökningar.
– Det är jätteviktigt att ta emot praktikanter, både för oss som organisation men även för branschen som helhet för att trygga återväxten. Dessutom är det väldigt roligt att få en driven praktikant på avdelningen. Särskilt på en tekniskt tung avdelning som den här är det viktigt med en mix av juniora och seniora medarbetare. Båda grupperna behöver varandra för att kunna utvecklas, säger Conny Håkansson.
Rollen som chef för fastighetsdrift handlar enligt Conny mycket om utveckling.
– Vår huvudsakliga uppgift är att säkerställa att vi möter myndighetskrav och tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till en rimlig kostnad. Därför arbetar vi med ett ständigt förbättringsarbete för att kunna arbeta snabbare, billigare och mer effektivt. Vi förändrar och testar nya saker, driftteknikerna kommer hela tiden med nya idéer, det är roligt.
En viktig del av förbättringsarbetet är att försöka eliminera akuta problem som annars tenderar att äta upp teknikernas vardag.
Genom att arbeta systematiskt och planerat så minimerar vi akuta problem. Det är lätt att säga men svårt att göra.
En del av det handlar om att använda verksamhetssystem för att styra arbetet, checklistor för olika processer och att ständigt vara beredd att revidera processerna.
– Genom att eliminera fel så slipper vi lägga tid på felavhjälpning. Genom att i så stor utsträckning som möjligt inte nöja oss med att avhjälpa felet, utan även åtgärda dess bakomliggande orsak, så minskar vi risken att behöva åtgärda samma fel flera gånger.
Här använder sig avdelningen av så kallad grundorsaksanalys.
– Vi ställer oss en rad frågor, som hjälper oss att borra ner till det bakomliggande problemet. Oftast är det inte det man såg vid första anblicken som är orsaken. Lösningen kan handla om allt från att byta någon komponent till att förändra ett arbetssätt, säger Conny Håkansson.
Vad är det bästa med din arbetsplats?
– Jag upplever att jag har riktigt kul hela dagarna. Överallt på avdelningen finns intresse, engagemang, nyfikenhet och inte minst social närvaro. Det är en viktig anledning till att jag är här, jag vill vara en del av en levande driftorganisation. Det är med människor det händer grejer.
Hur menar du?
– Med nya sensorer och ny teknik och tydliga processer kanske vi inte blir lika beroende av drifteknikernas lokalkännedom som vi har varit tidigare. Men vi har ett fortsatt stort behov av både djup och bred teknisk kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas tillsammans med alla våra befintliga och kommande tekniska system och lösningar.
Tror du inte att tekniken kommer kunna sköta sig själv snart?
– Datorer är jättebra på att processa stora mängder data och AI på att se mönster som kan vara svåra att upptäcka för oss människor. Uppkopplade system är fantastiska när det kommer till att effektivisera teknikernas vardag och korta tiden för vår felavhjälpning. Men vi behöver fortfarande människor, både för att se bakom felen och ta in helheten, men även för att kunna skruva när saker går sönder. Dessutom är våra kunder människor, säger Conny Håkansson.
Vägg i vägg med Conny sitter Gunilla Ahlin. Hon är teknisk administratör och stöttar Conny och arbetsledarna med allt från fakturering till mötesprotokoll och budgetarbete. Hon arbetade tidigare på trädgårdsavdelningen, men när kroppen sa ifrån passade en administrativ tjänst på fastighetsdriftavdelningen bättre.
– Jag älskar att vara ute och fixa, men arbetet var för tungt, så kroppen klarade det inte. Jag gillar ordning och reda och full kontroll, men det funkar inte att bara vara kvar i sitt fack för att det är tryggt och lugnt, man måste hänga med i utvecklingen och lära sig nya saker, säger Gunilla Ahlin.
Specialist på vattenrening
Micke Nord är en av tre drifttekniker på Huddinge Samhällsfastigheter som dessutom är specialist på vattenrening. Han har kompetens och behörighet för att arbeta med vattenrening och provtagning i bland annat simhallar.
Micke lutar sig fram mot skrivbordet och plockar upp Vårbybadet på skärmen. Mätare från olika steg i vattenreningen, värme och ventilation är sammankopplade och matar via en lokal enhet i badhuset, en så kallad Duc, data rakt in i driftteknikernas system.
– Just badvattnet är det en entreprenör som har hand om, men jag kan fortfarande övervaka alla värden här ifrån. Och vi är fortfarande ansvariga för ventilationen i badet, säger Micke Nord.
Han lutar sig tillbaka mot ryggstödet en kort stund.
– Jag har försökt att jobba med annat. Jag har varit assistent i skolan och extralärare i en liten klass, men jag dras alltid tillbaka till drift.